bloggens hemsida

I detta inlägg går vi igenom de sista etapperna av Finncanopus långa resa och ankomsten till Nådendal. Vi får också höra från Finncanopus överstyrman Risto Nuotio, som delar med sig av de särdrag som präglade den två månader långa hämtningen av fartyget.

Den sista etappen

I detta inlägg går vi igenom stegen i den sista etappen av Finncanopus långa resa och ankomsten till Nådendal. Även Finncanopus överstyrman Risto Nuotio kommer till tals, och berättar om de särdrag som präglat den två månader långa hemresan.

Ackompanjerad av ett bekant skrapande till hemmavattnen

På världens hav hade Finncanopus besättning vid uppvaknandet vant sig vid att se delfiner och valar genom hyttfönstret, eller palmstränder vid hamnbesök. När de närmade sig hemmavattnen började en konstig skrapande ljud höras i besättningens sovhytter. När man tänkte efter var ljudet bekant. Det var bara isen som skrapade mot Finncanopus sidor. Man hade nått Finlands territorialvatten.

Finncanopus anlände till Nådendal på söndagsmorgonen den 11 februari 2024. Även om det var ett historiskt ögonblick, var största delen av Finncanopus besättning på välförtjänt vila. Det hade arbetats hårt dagen innan, och alla var ganska utmattade.

I Nådendal skedde ett glädjande återseende när Finnsirius anlände från sin arbetsresa från Kapellskär, fullastad. Senast Finnsirius och Finncanopus hade mötts var i Weihai.

När båda fartygen var förtöjda vid kajen, och Finnsirius last hade lossats, gick besättningen från Finnsirius för att hälsa på de nya ankomsterna. Finnsirius erfarna besättning kunde i det nyare systerfartygets offentliga utrymmen märka små skillnader. Vad de är avslöjas dock inte ännu. En ledtråd: det kan ha att göra med mönster. Annars följer både Finnsirius och Finncanopus samma Superstar-koncept och är tekniskt och vad gäller service lika.

Nu står Finncanopus vid kajen i några dagar. Det förbereds febrilt inför den stundande jungfruresan på fredag.

Minnen från en åtta veckors sjöresa: Risto Nuotio berättar

På Finncanopus träffade vår blogg sjökapten Risto Nuotio, som tjänstgjorde som Finncanopus överstyrman när fartyget seglade från varvet i Weihai till Nådendal. Eftersom vi stötte på en sådan värdefull expert, var vi tvungna att stanna upp Risto för ett ögonblick och fråga om hans känslor från resan.

Arbete

Vilka uppgifter hade du under Finncanopus hemresa?

– På hemresan arbetade jag under fartygets kapten, Jyrki, och fungerade vid behov som hans ställföreträdare. Tillsammans med styrman och däcksbesättningen tog vi hand om fartyget. Vi övervakade och upprätthöll dess sjövärdighet.

– Mina uppgifter inkluderade också att planera och leda fartygets interna operationer. När vi lastade fartyget fokuserade mitt arbete på att planera och leda lastoperationen.

Arbetskamrater

Hur gick samarbetet med besättningen?

– Vi hade en fantastisk grupp på denna två månaders händelserika resa, som med sin gedigna yrkesskicklighet och goda humor hanterade även de mest krävande situationerna riktigt fint. Jag är stolt över dem alla och skulle inte tveka en sekund att ge mig iväg på en ny resa med samma gäng. Kanske vi gör det igen – det återstår att se.

Våra bloggläsare fick också en hint om den goda andan bland besättningen, till exempel hur julen ordnades med stor omsorg långt hemifrån, eller hur man ibland tog det lite ledigt och hade roligt, som under ceremonin vid ekvatorns korsning.

Superstjärnan

Hur klarade sig vår huvudstjärna, Finncanopus, på resan?

– Finncanopus är designad för Nådendal–Kapellskär-linjen, och oceansegling är inte dess naturliga miljö. Finncanopus är emellertid ett nytt och modernt fartyg som klarar av dåligt väder, men resandet kan inte nödvändigtvis vara särskilt bekvämt till exempel i hög sjö, på grund av fartygets särdrag som inte är inriktade på oceantrafik.

– Även i de hamnar vi besökte stötte vi ibland på små utmaningar på grund av till exempel tidvatten, men genom att improvisera klarade vi oss igenom dem med ära.

Resan

Få sjömän har seglat från Weihai till Nådendal. Längs vägen passerades bland annat Sydkinesiska sjön, Bengaliska viken, Indiska oceanen, Södra Atlanten, Norra Atlanten, Nordsjön och Östersjön. Hur lång var sjöresan egentligen?

– Resan uppgick till totalt 17 362 sjömil, berättar Risto, eftersom han just hade kontrollerat saken från kommandobryggan.

En sjömil motsvarar 1,852 kilometer, så Finncanopus färdades mer än 32 000 kilometer. En sådan lång resa motsvarar till exempel en resa genom kontinentala Europa fem gånger. Jordens omkrets är ungefär 40 000 kilometer, så relativt sett var vi inte långt ifrån den resan heller.

Tid

Och hur var det med den tid som förbrukades utöver den tillryggalagda sträckan? Ni lämnade Weihai på en måndag den 18 december 2023 och tillbringade bland annat julen till sjöss. Hur kändes resans längd, överstyrman Risto Nuotio?

– En sjöresa på över två månader låter lång, åtminstone jämfört med de vanliga tvåveckors arbetspassen. Besättningen på Finncanopus är för det mesta vana vid just dessa kortare tvåveckors ”pass”, men en sådan här längre resa med alla ekvatorövergångar och rundningar av Afrika var nog en ”once in a life time”-upplevelse för alla. Även om vi under överföringsresan endast kunde gå i land i Singapore och Las Palmas, verkade inte resan genom exotiska landskap störa någon nämnvärt. I Durban stannade vi bara en dag för att hämta förnödenheter, och vid Kapstaden saktade vi ner ett ögonblick när kapten Jyrkis vän kom för att hälsa på oss.

Dessutom gjorde Finncanopus en liten kursändring för att möta den finländske Ari Känsäkoski före stoppet i Durban, men att hjälpa ensamseglaren försenade praktiskt taget inte resan alls.

Speciellt hamnbesök

Finncanopus fick också under ett av sina hamnbesök göra något som inte hade skett under detta årtusende. Risto Nuotio fortsatte:

– Vi hade lastat i Kinas Yantai och lasten lossades i Djen Djen i Algeriet. Det hade varit intressant att lära känna Algeriet bättre, men tyvärr var det inte möjligt den här gången. Finncanopus var det första passagerarfartyget i Djen Djen på över fyrtio år, så de lokala myndigheterna var genuint entusiastiska över fartyget och särskilt dess kryssningsnivå interiörer.

I Neptunus gunst

Finncanopus gav sig iväg i vinterväder. Från Yantai togs last ombord täckt av snö. Snart seglade Finncanopus dock på tropiska vatten, tills den nådde det vintriga Atlanten. Hur gynnade vädret resan, Risto Nuotio?

– Vi hade en helt sagolik tur med vädret och klarade hela resan utan några nämnvärda stormar. Med tanke på årstiden var detta nästan otroligt. Vi måste ha varit i Neptunus särskilda gunst.

Att vara i Neptunus gunst är kanske inte så konstigt, eftersom besättningen officiellt hade blivit en del av Neptunus skara.

Nu i Nådendal överlämnar Risto uppgifterna som överstyrman till fartygets ordinarie överstyrman.

Jobbar hos oss | Risto Nuotio

• Sjökapten
• Bor med sin fru på Kimitoön och i södra Estland, i Viljandimaa
• Följde i sin fars fotspår till sjöss i tjugoårsåldern, där fadern också var sjökapten
• Har arbetat på passagerarfartyg, kryssningsfartyg, roro- och ropax-fartyg samt snabbfärjor
• Arbetade i början av 2000-talet även på GTS Finnjet. (Av en slump var det fyra andra tidigare medlemmar av Finnjets besättning också med på Finncanopus hämtresa)
• Arbetade sommaren 2023 på linjen Nådendal–Kapellskär med Finnswan, som är en föregångare till Finncanopus
• Fortsätter att arbeta med Superstar-projektet inom Finnlines landsorganisation